Fysisk aktivitet avgörande i rehabiliteringen efter hjärtinfarkt

Under nästan sex år har jag och några kollegor studerat hur rehabilitering efter en hjärtinfarkt påverkar möjligheterna till ett fortsatt friskt liv. Eller snarare, hur olika faktorer påverkar risken för en ny allvarlig hjärtkärlhändelse eller hjärtinfarkt. Och bevisen är tydliga - för lite fysisk aktivitet är den starkaste riskfaktorn för död, hjärtdöd och hjärtsvikt efter en tidigare hjärtinfarkt.

Idag är hjärt- och kärlsjukdomar den största orsaken till plötslig död i västvärlden. Vår studie visar att du kan minska risken för en ny allvarlig hjärtkärlhändelse efter en hjärtinfarkt avsevärt genom din livsstil. Det är ju välkänt att fysisk träning är viktigt i alla skeden i livet för att må bra, och den senaste tiden kanske vi har talat om det mer än någonsin. Men att fysisk aktivitet skulle vara en sån avgörande faktor i rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt, det trodde nog inte ens vi.

De sex starkaste riskfaktorerna

Under i medeltal 5,5 år (de som deltog längst följdes i 12 år) studerade vi 65 002 svenskar som haft en hjärtinfarkt och som registrerats i det nationella hjärtinfarktregistret SWEDEHEART mellan 2005 och 2016. Varje studiedeltagare jämfördes med fem ålders- och könsmatchade kontrollpersoner som inte haft en hjärtinfarkt, totalt 325 010 personer.

I studien undersökte vi risken av att ha en eller flera av de sex starkaste riskfaktorerna - högt kolesterol, högt blodsocker, högt blodtryck, fetma, rökning och för lite fysisk aktivitet, efter en hjärtinfarkt. Vi studerade även den inbördes betydelsen av riskfaktorerna – är någon farligare än den andra och även relationen mellan antalet riskfaktorer och prognos – hur mycket farligare är det att ha fler än en riskfaktor?

Fetma och kolesterol inte farligast

I motsats till vad man kan tro är fetma och högt kolesterol efter en hjärtinfarkt inte de allvarligaste riskfaktorerna för en ny hjärtinfarkt eller annan allvarlig hjärtkärlhändelse. Dock är det mycket tydligt att ju fler riskfaktorer en person har, desto större är risken för framtida allvarliga hjärtkärlhändelser och död. Personer helt utan eller med endast en riskfaktor hade samma risk som kontrollpersonerna, det vill säga de som inte haft hjärtinfarkt tidigare, att drabbas av nya allvarliga hjärtkärlhändelser, såsom hjärtinfarkt och död.

Under uppföljningen i studien drabbades 11 100 patienter av en allvarlig händelse (död, hjärtinfarkt eller stroke), det är hela 17,5 % av studiedeltagarna. Det visar, att trots allt mer effektiva behandlingar under akutskedet av hjärtinfarkt och under rehabiliteringen därefter, är risken för en ny allvarlig hjärtkärlhändelse eller död, mycket hög. 

Hälsosamma levnadsvanor

Inte överraskande så bli prognosen bättre för patienten ju fler riskfaktorer som är under kontroll. Om alla riskfaktorer är under kontroll är överlevnaden faktiskt densamma som matchade kontrollpersoner. Kontrollpersonerna består av slumpvis utvalda personer som någon gång har haft ett besök vid ett sjukhus för någon sjukdom. 

Resultaten sänder en tydlig signal, levnadsvanor är viktiga innan man får en hjärtkärlsjukdom och de är minst lika viktiga efteråt.

Fysisk aktivitet viktigast

Resultatet av vår studie visar att den starkaste riskfaktorn för död, hjärtdöd och hjärtsvikt efter en tidigare hjärtinfarkt är för lite fysisk aktivitet. Att inte utföra måttlig fysisk aktivitet 30 minuter, fem dagar i veckan verkar vara den mest utslagsgivande riskmarkören för framtida hjärtsjuklighet hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt. Måttlig fysisk aktivitet innebär som minst att pulsen ska öka och man ska bli lite andfådd. Ytterligare ökad belastning utöver detta har sannolikt ännu bättre effekt.

Detta förstärker tidigare forskning och pekar på hur viktigt det är med sunda levnadsvanor och att patienterna kommer i fysisk träning, inom ramen för hjärtrehabilitering, och därefter på egen hand. Samtidigt vet vi att bara runt 20 procent av patienterna genomgår ett fysiskt träningsprogrami detta syfte.

Fysisk aktivitet på recept, FAR

Att inte röka, inte stressa för mycket, äta hälsosamt och varierat har kanske varit självklart för många länge för att minska risken för att råka ut för hjärt- och kärlsjukdomar. Men att måttlig fysisk aktivitet fem dagar i veckan i minst 30 minuter per gång är centralt för prognosen efter en hjärtkärlhändelse kanske inte är lika välkänt.

Jag hoppas att denna studie kommer att leda till att fysisk aktivitet på recept, FAR, blir än mer nyttjat inom sjukvården. Detta så att hjärt- och kärlpatienter får ännu bättre möjligheter till en bra rehabilitering så att risken för återfall minskas och därmed även dödsfallen kopplat till hjärtinfarkt.

Emil Hagström /Forskare och hjärtläkare vid Uppsala Universitet och Uppsala Clinical Research Center samt huvudansvarig för studien.